I vår familj har tidigare ingått en långhårig hamster Andy och två illrar vid namn Sudden och Pysen.

Vi har nu bara en katt, trefärgade Mango, som följde med från stallet i Småland, fick en kattunge, Ugly, som tyvärr dog i stormen Gudruns spår. Kritvite Milton, som blev vår för en guldpeng, lyste länge upp vår vardag. Han syntes lång väg på åkrarna och kom som ett skott när man ropade på honom. Han hade ett grönt och ett blått öga, knick på svansen, navelbråck och krypt, massor med lång vit päls, och vi älskade honom.

Leifs och min första gemensamma hund var en flatcoated retrieverhane som kom hem till oss 1:a advent 1982. Han hette SUCh Meitas Sire-Micael, men kallades för Nubbe. Det var med honom alltihop började. Leif jakttränade och jagade och  jag ställde ut honom. Han blev sedermera Svensk utställningschampion, vann Flatmästerskapet (jaktmästerskap) i öppenklass och kom 2:a Årets Flat -87. Han blev pappa till några valpkullar, varav några mycket framgångsrika avkommor. Nubbe blev början på vårt stora hundintresse och intresset för avel började vakna.

Sedan kom Berta, Huntmans Betty Boop. En alldeles bedårande trefärgad basset houndtik, som tyvärr inte blev den jakthund som Leif hoppats på, men duktig på viltspår. Hon lämnade en kull på tre valpar, där vi behöll den röda Dummy, Inkwells Tweedle Dum.

Därefter skaffade vi Chatte. Hon var tingad sedan flera år tillbaka och när kullen planerades så var jag helt säker på att detta var den toppenkombination som jag väntat på. SUCh SJCh Hovhills Chartreuse blev stamtik på Inkwells Kennel och lade grunden till flera generationer av dual purpose flatcoats. Själv blev hon både utställnings- och jaktchampion i unga år. Årets Flat -89- och flera andra vandringspris pryder prisskåpet. Fyra kullar fick vi efter Chatte, innan hon flyttade hem till goda vänner och fick stå i centrum resten av livet.

I hennes första kull behöll vi Candy, Inkwells Choise of Mine, som tyvärr hade en anmärkning på ena höften. Vi gick vidare på en kullsystern Frida och behöll efter henne både SUCh NUCh IntUCh Inkwells Beretta Mobilchoke, kallad Bettan och hennes bror Krico, SUCh NUCh IntUch Inkwells Krico Long Rifle. Båda högt meriterade på jaktprov och utställning och flitigt använda vid fågeljakt. Både Krico och Bettan har några kullar efter sig. Systern Tess, Inkwells Tikka Trapper, bodde hos oss ett tag, men omplacerades senare då hon var i äldsta laget att ha sin första kull.

Vi hade under några år även en strävhårig tax vid namn Zappa, Pålabackens Uncle Sam, oduglig som jakthund men vacker, som senare fick bo hos Leifs föräldrar då flattarna gick för hårt åt honom.

I Bettans första kull gick vi vidare på Tessie, Inkwells Jail Bird, som olyckligtvis varit med om en bilolycka i tidig ålder och aldrig kunde visa sina talanger på utställning. Däremot lyckades vi med ett par provstarter utan träning, med provvinst med 1a Hp på första starten och 2a öppenklasss på andra. Hon lämnade mycket goda arbetshundar efter sig, liksom även systern Bella gjorde (Bella blev jaktchampion vid tre års ålder). I Tessies första kull behöll vi Molly, Inkwells Molly Mallard och i hennes andra Peggy, Inkwells Pickpocket-Peg, som vi hade en kull på innan hon flyttade till Gunway’s kennel, där hon har flera kullar efter sig.

Bettan hade ytterligare två riktigt bra kullar. I den tredje behöll vi enda tiken Guinness, Inkwells Better Be Good, som gjorde sitt bästa att axla manteln, men fick ett bättre hem hos goda vänner. Vi hade senare möjlighet att använda framgångsrike brodern Gibson (multichampion).

I Bettans sista kull behöll vi Gissa, SU(u)Ch SV-04 Inkwells Guess My Name och lille-Nubbe, Inkwells In The Name of The Law, som senare såldes till Holland, där han har flera kullar efter sig. I samma veva skaffade vi oss en liten tikvalp från norr, Cookie, Toffedreams Isle of Jura, som vi hade hos oss något år innan vi lämnade henne tillbaka då våra uppfödarkollegor förlorade hennes mamma.

I Chattes tredje kull behöll vi tiken Winnie, Inkwells Winnie-Winchester, som bodde hos oss några år och hade en kull efter sig, men som sedan förgyllde vardagen och jaktlivet hos goda vänner.

Chattes fjärde och sista kull fixade dottern Mimmi, som inte kunde slänga sitt äppelskrutt i trädgården, utan inne i slasken, och råkade släppa ut Krico, som tjänstvilligt ställde upp som fader till en fantastisk kull. Där vi behöll enda tiken Purdey, Inkwells Pair of Purdey. Hon var högt meriterad på både utställning och jaktprov, men nådde inte riktigt ända fram till sina championat. Älskade Purdey var den exemplariska jakthunden som aldrig tog slut. Det gjorde dock hennes liv alldeles för tidigt under tragiska omständigheter när hon väntade sin tredje kull. I Purdeys första kull behöll vi ett tag mysige Winston, SVCh SU(u)Ch Inkwells Federal Hi-Power samt tiken Norma, SUCh DkUCh IntUCh Inkwells Norma Nosler. Norma var den mest okomplicerade flatcoat jag någonsin känt, genomsnäll, tjänstvillig och vacker in i själen. Purdeys andra kull talar för sig själv med flera jaktchampions i generationer bakom sig. Där behöll vi inget själva och blev nekade att använda tiken SVCh SJCh NJCh Inkwells Cherry Heering, som vi hade skrivit avtal att gå vidare på. Dock fick vi låna hennes vackra och duktiga syster Sara, SJCh Inkwells Apricot Brandy (även hon jaktchampion), som vi haft två framgångsrika kullar efter och därmed kunnat gå vidare. Efter henne behöll vi tiken Brunte, Inkwells Liver Lieutenant, i första kullen och Nässlan, Inkwells Lavender Brown, i andra, men båda flyttade hemifrån efter några år och Nässlan har haft ett par kullar på Ghoastbusters kennel.

Gissa startade med vår rekordkull på tretton valpar, flera mycket framgångsrika individer och flitigt använda i aveln. Hennes andra kull blev rekord på andra hållet med fyra individer som tyvärr inte lämnat några spår i aveln. I Gissas sista kull behöll  vi tiken Betty, Inkwells from Top to Toe, som dessutom har Purdey i tredje generation på fädernet. Betty är mattes hjälpreda och gör allt man ber henne om och lite till (läs ganska mycket mer). Den smartaste och påhittigast av dem alla.

Norma hade tre kullar, där vi i första kullen behöll Filly, Inkwells Rudy Redfield, som vi senare sålde då familjen tenderade bli för stor. Som tur var hade vi långt senare möjlighet att gå vidare på hennes fantastiska kullsyster Mary, SJCh Inkwells Nora Norlett, jaktchampion, som jag kombinerade med Bettans son och vår högst meriterade uppfödning Gibson, S&NJCh SVCh SUCh DKUCh S LCh S BCh Inkwells Let It Be, alltså även han jaktchampion, vilket resulterade i ytterligare en familjemedlem Lotta, Inkwells Lots of Love.

Jag hade kunnat berätta om alla våra hundar, avkommor, kombinationer, linjer och generation åt alla håll hur länge som helst. Jag hade kunnat räkna upp alla ambitiösa, framgångsrika och tacksamma valpköpare och kära vänner och riskerat att missa någon. Ingen nämnd – ingen glömd! Ni finns i våra hjärtan.

Jag har därför valt att räkna upp de hundar som ingått i vår familj under en längre eller kortare tid. Alla älskade och uppskattade för de individer de är eller var.

Tack alla vänner för många lyckliga år med er!